Damerna vann borta mot Hovshaga med 1-0 efter 0-0 i halvtid, men det satt långt inne.
Hovshaga var en positiv överraskning med sina 07 och 08-åttor, dom hade speed under fötterna och dom hittade varandra lätt, skillnaden var egentligen bara kilona på kroppen.
Under hela första halvlek surrade dom som bålgetingar omkring oss, ägde halvleken men lyckades inte skapa något farligt i anfallsväg, vårt försvar med målvakt Vera i spetsen tog udden ur deras anfallare, men ute på plan dominerade dom verkligen.

0-0 i halvtid och hade ett o annat att säga till tjejerna, noggrannhet i passningarna, rörligheten på plan, att agera och inte reagera etc.
Tjejerna tog åt sig och andra halvlek blev inte den första lik, vi tog över mer och mer och från att inte skapat ett enda bra läge i första började vi nu surra runt hemmalagets straffområde, vi skapade fortfarande inget superfarligt men vi var i området.
Så just vid ett sådant läge kom Hanna O fri från vänsterkanten, hon petar bollen framåt, bollen studsar upp och Hanna drar till och ser bollen gå in i en båge bakom målvakten, klockren träff och otagbart skott för målvakten.
Var vi värda det? Sett till första halvlek så nej, men sett till hur vi kom in i matchen i andra så ja.
Bara några minuter senare får Hovshaga en hörna, den slås perfekt in i vårt straffområde, en hemmaspelare kommer högst upp och nickar bollen i ribban, bollen går rakt ut och där står en annan hemmaspelare och klipper till på halvvolley, har jag sagt att vi ha en målvakt vid namn Vera Axelsson Wiesel? Om inte så gör jag det nu, för denna Vera gör en smått otrolig räddning och lämnar dessutom ingen retur!
Där och då stängdes matchen, för efter det skapade inte hemmalaget några fler farliga lägen.

Tyvärr avslutades matchen i moll, vi åkte på två röda kort!
Att man kan hitta 41 frisparkar i en hyffsat snäll match är för mig en gåta, att dessutom inte svara på frågan ”varför blev det frispark” skapar irritation och dålig stämning och gnäll, vi är inget gnäll-lag, som ni i Hovshaga kallade oss, vi vill bara förstå varför det blev frispark, 34 styck sådana,  så att vi inte gör om felet vi gjort.

Nu lägger vi den matchen till historieböckerna.
Jag vill ge min blomma denna gång till Vera Axelsson Wiesel, hon var fantastiskt bra hela matchen och styrde sitt försvar på ett perfekt sätt!

Fakta:
Hovshaga AIF – Ljungby IF 0-1 (0-0)
0-1 i minut 69 Hanna Otterholm
Avslut totalt: 7-4 (2-1)
Avslut på mål: 4-1 (2-0)
Hörnor: 5-3 (2-2)
Frisparkar: 34-7 (15-3)
Varningar: 0-4, två gula vardera Tintin och Tuva P vilket resulterade i varsitt rött
Publik: ca. 94

Nu blickar vi framåt mot kommande helg, för på söndag tar vi nämligen emot Växjö BK – B hemma på Lagavallen, matchstart 17:00

Vill du se fler bilder från matchen? klicka HÄR

Vid pennan och bakom kameran:
Nico Eremidis